Karl Grandin, Ett slags modernism i vetenskapen: Teoretisk fysik i Sverige under 1920-talet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, Skrifter, nr 22 (Uppsala, 1999). Limbunden, 244pp. Pris 150:- kr.

Om bokens titel: "Den modernaste mekaniken kan räkna sin upprinnelse från vågteorien för atomerna, och med dennas dunkla utgångspunkter har följt ett slags modernism i vetenskapen. I den klassiska mekaniken har man laborerat med klara utgångspunkter och stränga matematiska deduktioner. Nu äro vi inne i en period, där hypoteserna sakna åskådlighet och f. ö. oupphörligt avlösa varandra i hastigt tempo, den ena vildare än den andra. Och den matematiska behandlingen gör intryck av det sublimaste godtycke." Citat från: Henrik Petrini, "Determinism eller indeterminism", Religion och Kultur 1 (1930), sid 107.

Bokens omslagsillustration:
I den omoderna virveln -- Teckningarna på omslaget illustrerar flödet kring en cylinder, där strömningen successivt ökar. Bilderna är gjorda av Ludwig Prandtl och återfinns i ett brev till den svenske fysikern C.W. Oseen. I deras brevväxling försökte de komma underfund med skillnaderna mellan sina respektive hydrodynamiska teorier. Källa: Ludwig Prandtl till C.W. Oseen, 14/5 1919, Oseenska familjearkivet, Enskilda arkiv 238, Landsarkivet i Lund.

Abstract in English

This dissertation considers the development of theoretical physics in Sweden in the 1920s. During this decade, the emphasis of the research in the theoretical physics departments of the Swedish universities changed from hydrodynamics to theoretical atomic physics. Research in hydrodynamics continued, but henceforth it was mainly conducted at the Technical College in Stockholm, which, during this time, was fully occupied with developing its own research programme. This development took place through discussion, debate and strategic judgement.

This development is investigated in terms of theoretical and experimental physics cultures, as well as through the study of "theoretical technologies" and theoretical techniques. By applying these concepts it is easier to understand the developments and to formulate pertinent questions. Hydrodynamics constituted a theoretical technology where the education, the theoretical tools and the traditions for posing and dealing with problems provided the framework for the theoretical work.

Four case studies have been made, each of the first three are centered on one main character, whilst the fourth study includes them all. C. W. Oseen is investigated first. His research was devoted almost exclusively to hydrodynamics, although he was well inclined towards, though critical of, the new physics. From the central position he occupied within Swedish physics, he was also to judge the new physics, partly as an expert at professorial appointments and partly through the evaluation work within the Nobel physics committee. Oskar Klein and Ivar Waller both belong to the first generation of Swedish theoretical physicists to concentrate their work on the new theoretical physics, but they followed different directions. In the last case study there are examples of how a decision was finally made in favor of the new physics, in connection with the appointment of a professor in Stockholm, and in connection with the Nobel Prize evaluations. In this way the focus of the theoretical physics came to be changed.

Innehåll

Förord

1. INLEDNING

Bakgrund
Forskningsläge
Problem och metod

2. CARL WILHELM OSEEN

Hydrodynamiken
Verkliga viskösa vätskor
Gränsövergång eller gränsläger: Oseen och Prandtl

En stadig lokal -- det teoretiska laboratoriet

Den nya fysiken
Kontakten med Bohr
Konferenser, akademier och kommittéer
Etervindar -- relativitetsteorin i blåsväder
Den nya kvantfysiken

Sammanfattning

3. OSKAR KLEIN

Från Arrhenius till Bohr
Mera förstånd på kvantteori: Bohr via Kramers
Neutral konferens i Lund
Köpenhamn och Lund
Ann Arbor

Den nya fysiken
Komplementariteten
Köpenhamnskonferensen 1929

Sammanfattning

4. IVAR WALLER

Den ambulerande docenten

Docenttjänstgöring

Sammanfattning

5. MATEMATISK ELLER TEORETISK FYSIK?

Professuren i Stockholm 1930

Nobelkommittén och den nya fysiken

Slutsatser

Epilog

Summary

Källor och litteratur

Personförteckning